istider.blogg.se

Blev ovilligt uttagen till en fest igår. Drack mig alldeles för full innan jag ens satt mig på spårvagnen. Åkte mot Vasa och trillade av vagnen. Var nervös, rökte för fort och ville helst smälta ihop med snöslasket på gatan. Han verkade inte glad och jag försökte se snygg ut. Han sa att jag såg ut att vara ledsen. Han frågade varför jag aldrig hör av mig. Och jag ville vara snöslask. Mitt fulla jag sa att jag mår så jävla dåligt men inte vill prata om det. Sen gick jag. Rökte och studerade relationer. Hade ingenting att säga. Ville dansa. Han tog tag i mig och bad om ursäkt för att han hade tagit upp det. Det gör ingenting. Ha inte dåligt samvete för det. (Jag är ändå alltid ledsen, jag är född sån.) Sen puttade han in mig på dansgolvet, men jag tyckte musiken var dålig. Mina vänner tog mig till ett rum där vi inte fick vara. Vi träffade tre gossar som hade något slags ansvar, men vi flirtade till oss öl och jag verkade hård. Sen låste de upp ett rum och där stängde vi in oss och dansade till Håkan och hip hop som inte var hip hop. Han sa att han var musiker och jag drack öl. Hånglade till Micheal Jackson fastän jag inte tycker om Micheal Jackson. Hånglade i soffan och tyckte jag var snygg. Bet i hans läpp och visste att det här var så jävla fel men ge mig lite att leva för. 

Vi blev utslängda från det lilla rummet och jag vände mig inte ens om. Ville bara säga hej till honom. Han var snäll. Jag satt på en pall och han klappade mig på huvudet. Hans födelsemärke på handen kändes så tryggt. Han frågade om han fick ringa, men jag sa att jag inte tyckte om att prata i telefon, han frågade om han fick smsa, och det var okej. Sedan pussades vi och sen gick jag. Och som vanligt vände jag mig inte om.