istider.blogg.se

Öppnar din spellista med låtar som du samlar. Letar upp låtar som du lagt till efter att vi gjort slut. Undrar om du grät till de låtarna. Precis som jag gjorde till mina. När du la till Maia Hirasawas Tusen bitar, tänkte du att vi hade gått i tusen bitar då, det sägs att det finns alltid något bra i det som sker. Du lyssnade också på Stjärnfallet, varje gång du hörde Står du som jag, på din balkong och vilar i kaoset som var?, funderade du över vad jag gjorde precis just då? Eller Ibland gör man rätt, ibland gör man fel, att det vi gjort kanske var fel och att vi alltid skulle ångra oss, eller att du bara skulle få leva med det? Att du lade till tre låtar, som jag lyssnade om och om igen dagarna efteråt, fem månader senare. Och jag kan inte låta bli att föreställa mig, hur du skickar den senaste låten som är tillagd till mig, och önskar mig godnatt. 
Så ser jag att du är inloggad på Facebook och jag får en klump i bröstet och försäkrar mig om att jag har mitt konto i private mode. För vi har gjort slut. Talar inte med varandra. Skickar inte godnattlåtar till varandra. 

 

Så tänker jag att ingen av dessa har något med mig att göra, att vi gjorde slut för att vi inte längre var kära eller älskade varandra. Och att jag var den enda av oss som låg på golvet, stirrade upp i taket. Att du kysser någon annan i pannan. Tar med någon annan till höjder med utsikter som sticker i hjärtat. Att du skickar låtar till någon annan. 

Du tyckte ju aldrig om kent. ...